Ninjas nästan alldeles egna sida.

Simon börjar jobba på måndag, stackaren. När jag nu ska vara hemma ensam med båda barnen är jag väldigt tacksam för vår kära Öppnis. Både Ninja och Morris trivs som fisken i vattnet.

Gubben i lådan, gubben i lådan.

Nu ska jag ta dig!


(Nä, nu måste jag kolla upp det här med stående/liggande bilder. Det funkade ju med morsans Thailand-bilder.)

Det är tur att man har en storasyster som kan hålla i en när man gungar i en däckgunga.

Lilla prinskorven väger nu 6985 g. På Ninjas 6 månaders-koll vägde hon 6985 g.
Som sagt, vår egen lilla prins-korv.
Han har senaste veckan ärat oss med höga skratt och vändning från mage till rygg ett par gånger. Självklart var det pappa Simon som fick se första vändningen och kittlade fram skrattet. Lite extra ska han väl ha då det inte blivit mycket far-son-tid med en pappig storasyster och mycket jobbande på huset.

Här har han somnat mitt i leken. Det syns inte på bilden kanske men händerna är helt stilla.

Torsdag till söndag bodde vi hos farmor och farfar för att det skulle bli lite mer rättvist med barnbarn-gosandet. Morris sov bra i det varma radhuset (jämfört med kalla huset i Södertälje och Älvsjö) precis som i Thailand. Han verkar gilla när det är varmt och skönt. Ninja busade med farmor och farfar, hoppade i sängen, ropade "passetorv" (ni får gissa vad det betyder) när hon skulle sova och åt "levepassepej" till frukost.
Sen träffade vi naturligtvis kusinerna Maja och Axel.
Det här är en gammal bild på småkusinerna:

Nu är badrummet inne på sista rycket. Efter två veckors grundarbete började kaklet komma upp idag (bilder kommer). Det ska bli klart denna vecka så vi kan flytta hem till helgen.
Inspirerad av renoveringen i källaren slängde jag ut den tjusiga furuinredningen som har suttit i hallen sen vi flyttade in. Jag tänkte göra en liten make-over för ökad trivsel och funktion. Insåg att den "riktiga" hallrenoveringen står rätt långt ner på "to do"-listan, om sådär en tre-fem år kanske med den här takten. Glömde dock att ta ett före-foto innan jag skruvade ner hatthyllan, speglar och lampor. Just nu är det inget alls i hallen så ett sånt foto kan väl också vara ok.

Denna vecka är det sportlov i Örebro, snickarens hemvist. Så Simon har sin sista vecka med Ninja innan han börjar jobba igen (nästa vecka är det badrum igen). Vi bor i Södertälje i två veckor till. Det är bra för då kan jag utnyttja morsans garage till mitt lilla projekt.
Här borde det då komma en bild på projektet men jag får återkomma med det.
Bjussar på lite mobilbilder istället: "badrumsfixare" och "mor och dotter gör Södertälje"

En kompis på Öppna förskolan har en dotter som, när jag träffade dem i höstas, hade fått väldigt långt och tjockt hår. Innan sommaren hade hon nästan inget hår alls så jag undrade vad som hade hänt....hormoner?
Nej, morsan hade helt enkelt rakat av håret för att få det att växa ut snabbare och jämnare. Tydligen funkade det för henne, skillnaden före och efter sommaren var stor.
Nu är ju detta en myt, att håret växer ut fortare och blir tjockare om man rakar men...

...nu när jag fått en liten grabb måste jag bara testa. Så nu är han snaggad i väntan på tjockt fylligt hår.

Tanken att uppdatera oftare var god... Synd bara att livet kommer mellan ibland. Är det inte utlandssemester så är det byggarbetsplats hemma så man måste sova hos mormor i Södertälje. Simon är med och meckar hela dagarna så helt plötsligt är jag ensamstående 2-barnsmor.
Det får vara värt det, badrummet blir färdigt snabbare, tänker jag när jag sliter mitt hår efter en sömnlös natt. På'n igen, även om du precis har somnat in på riktigt, nu är det morgon.
Det positiva är att Ninja numera "ääälskar mamma" och det värmer efter ett halvår av skoningslös pappighet.

Det är jobbigt att bo på två ställen samtidigt, särskilt när man ska hålla koll på kläder och prylar för tre personer samtidigt. Ninja får klara sig med bara t-shirt idag och Morris har bara två par byxor och båda är för små (han växer så det knakar). Om kameran är med är laddaren hemma osv. Morsan har dock lite bilder från Thailand här på datorn ser jag, som jag kan slänga in i bloggen.

Vi åkte ändå till vår Öppna förskola i går, det tar bara 25 min med bilen. Det var det värt då Ninja visade att hon kunde hoppa (kasta sig) ner i bollhavet själv och sjunga med på sångstunden (mycket mer än vanligt) och tala om vilken sång Ulla och Karin skulle sjunga. Morris var inte sen med att glänsa han med, låg nästan 5 minuter på mage och lyfte upp huvudet för att se alla kompisar (annars är det 5 sekunder som gäller).

Lite (gamla) bilder då:

I dag kom vår blivande dagmamma förbi och lämnade ett litet brev där det stod att Ninja får börja sin inskolning 17 mars. Spännande som tusan och skönt att det inte blev i juni (risken fanns). Det är tur att det blir jag som håller i inskolningen då skiljas och vara borta från pappa är det värsta Ninja vet. Vi ska bestämma hur mycket hon ska gå hos dagmamman i början, vilka tider/dagar det blir återstår att se.