Ninjas nästan alldeles egna sida.

Morris:
- Mamaaae!
Ninja:
- Nej Morris, jag heter faktiskt Ninja, Ninja Glass Maskin, så du vet.

(Ja, de flesta av er vet nog vad hon egentligen heter i efternamn)

Synd att det är så långt kvar till hans födelsedag bara. Skulle vara bra att ha ombyte och blöjor i nu när vi inte använder skötväskan längre. Eller ha badkläder i när vi åker till badhuset. Han kanske får en innan sommaren ändå.

	Ice Blue

Jag kom på några grejer till:
Skrinda
Björnbärsbuske
Studsmatta med skyddsnät

Japp, snart är den här, den första födelsedagen som Ninja är helt med på vad den innebär. Sen i julas har hon sett/kommit på många saker som tomten ska komma med. Jag har då förklarat att hon får önska sig det i treårspresent. Listar det jag kommer på nu:

Utklädningskläder
Hujeda mig-CD med sångbok (har bara hört talas om, ej sett, Astrid Lindgren)
Cykel
Begagnad lekstuga målad som Villa Villekulla (ja, jag vet, lite väl häftigt kanske)
Gungställning till trädgården
Fjällräven Kånken mini-rygga (orange eller gul ville hon ha när vi kollade färger)
Den här resväskan:


Barnen har rätt mycket prylar och ett litet rum, därav kort lista.

...att hänga med mamma på jobbet. Det blev dock bara en liten stund på fm när Simon lämnade Morris hos dagmamman och sen bilen på verkstaden. Ninja pallade inte så mycket mer ändå (hade lite feber), eleverna blev dock lite besvikna över den korta visiten.

Ninja får höra om Kenta och Barbiesarna, väl omhändertagen mao.

I torsdags vaknade Ninja till på kvällen (hade somnat med feber redan vid 17-tiden) och skrek av rädsla/smärta. Hon var jätteledsen och hade ont i bröstet/magen, läppen var svullen och helt plötsligt började hon hosta konstigt. Det lät som rap-hostningar eller som om hon skulle kräkas.
På Vårdguiden sa de att vi skulle åka in direkt och inte åka själv i bilen med henne. Det kunde vara en allergisk reaktion och jag skulle vara beredd att ringa 112. Jag fick tag i Leo som, som tur var, satt i bilen på väg hem och kunde plocka upp mig och Ninja.
Vi åkte in till Sasscha, men då hade Ninja lugnat ner sig och tyckte det var lite spännande.

En sån välklädd akutbesökare hade de inte sett på länge. Hon hade somnat med prinsesskjolen på.

En väldigt orädd liten tjej fick stick i fingret, tapperhetsmedalj och en glass. Hon t.om. skrattade när de tog blodprovet. Provet visade en liten förhöjning, men det kunde bero på att hon hade något förkylningsvirus i kroppen så vi fick fortsätta vänta så en läkare kunde titta närmare på henne.

Två trötta tjejer.

Gav upp till slut.

Vi träffade en doktor som inte hittade något fel på henne "Hon ser ju ut att må bra nu.".

Nästa dag hände samma sak igen och vi fick göra om samma resa. Den här gången var provet lite förhöjt så läkaren lyssnade lite extra på lungorna,och se där, en lätt lunginflammation. Vi fick ett recept på antibiotika och hon blev snabbt bättre. Hon tar sin medicin själv nu med stolthet, även om den är lite äcklig.

Min starka duktiga lilla tjej.

Jag trodde inte hon skulle klara av att sitta stilla så länge och bli målad i ansiktet, men se det gick.

Sötnos!

Det är bra att ha en syrra med schyssta kjolar, man dansar ju så mycket bättre i tyll.

Vilken tur att farmor och farfar hade skidor hemma så Ninja hade något att skryta med när vi ringde. Nästa år blir det nog slalom för barnen.

Förra helgen kom jag hem från en vecka i Hollywood. Jag, mamma och syrran hälsade på brorsan. Det gick bra att vara utan barnen, jag trodde att jag skulle längta väldigt mycket efter dem. Vi shoppade, åt på en massa olika ställen och letade efter kändisar (nej, vi såg inga). Det bästa med resan (förutom att träffa Kalle) var besöket till Six Flags Magic Mountain, helt galet roligt.
Ninja och Morris blev glada när jag kom hem. Roligast tyckte de nog var att få presenter. Här är det äppel-mellis med nya tröjor och vattenflaskor. Ninja fick även kalas-skor, Morris fick varmfodrade Crocs och Simon fick också lite prylar.


Sist men inte minst, mitt "main mission", katten från Bolt till Ninja.
Två veckor innan jag åkte var Ninja en dag Ida (Emils syster) och sjöng "lille katt" om och om igen. Hon frågade då var hennes katt var, hennes leksakskatt, hennes gosedjurskatt? Hon har ingen men såg det självklart att hon ska ha en katt, alla har väl en katt. Sen har vi gått och tittat på Bolt-bio-planscherna i Skärholmen centrum några gånger, hon och jag. Hon har då frågat vad den där katten heter, vilket jag inte haft någon koll på.
Jag tänkte då att för att mildra det jobbiga (?) med att jag åker iväg en vecka så skulle jag köpa en leksakskatt åt henne i USA. Så hon tänkte på det istället om hon blev ledsen.

Så, i två veckor, så fort jag tog på mig jackan och skulle gå till jobbet, träning eller annat så sa Ninja:
- Mamma, hej då, jag vill ha en kattleksak/leksakskatt/katt!

Det var ju en jäkla tur att jag hittade den där katten då. Första dagen, första affären jag letade, sista exemplaret (som Karin hittade undangömt bakom annat krimskrams) och rea dessutom.
Ninja blev glad.

(och katten heter Mittens, Strumpan i den svenska versionen)

Ordning och reda ska det vara, vantarna och mössorna på tork när vi kommer hem från dagmamman.